SKULDROR
Skuldra. Vilket vackert ord! Vårt vackra u-ljud och ”ldra” som bara rullar av tungan. Men också: Vilken vacker företeelse i kroppen!
Kroppens rörligaste led. Möjliggör handmotoriken och ger oss fantastisk räckvidd. Som alltid i kroppen är dock stora möjligheter förknippade med stort ansvar. Vi behöver förstå hur skuldran fungerar för att inte få ont.
Problem
Axeln, eller skuldran, blir lätt ett problemområde. Vi får spända muskler ovanpå axlarna, knölar runt skulderbladen, spänningar på framsidan och värk upp mot hals och nacke. Somliga får spända käkar, gnisslar tänder, får huvudvärk. Andra får domningar ner i armar och händer, känselbortfall i fingrar och dåliga flöden. Ibland får folk frusna skuldror, vilket innebär att rörligheten inskränks enormt.
Men varför blir det problem?
Huvudsakligen för att vi inte förstår hur leden fungerar.
Axel
I hela mitt liv har jag sagt ”axlar”. Häromdagen insåg jag att det inte är optimalt. Det sker en betydelseförskjutning, i och med att begreppet används inom geometri och teknik. En axel är något statiskt– vi tappar rörelsebegreppet. Och det är viktigt: För skuldran är nämligen rörlighet allt. Stark blir du när du rör dig rätt.
Säger vi ”axel”, så är det lätt att vi tänker på själva axelleden och att resten bara blir en upphängningsmekanism. Därför ska jag i fortsättningen försöka använda ordet ”skuldra”, eftersom det blir tydligare hur allt hänger ihop.
Rörlighet
Tre kroppsdelar samverkar för skuldrans och armens rörlighet: Axelleden, skulderbladet och nyckelbenet. Skulderbladet är basen, ungefär som plattformen för en lyftkran. Axelleden är den mest rörliga delen, som går att föra i alla möjliga riktningar. Nyckelbenet är staget, som ser till att skuldran inte faller fram.
När armen ska röra sig, ska alla tre delarna röra sig. När armen till exempel ska röras framåt, roterar förstås axelleden. Men samtidigt ska skulderbladet röra sig ut från bröstryggen – glida ut till sidan som fågelvinge medan nyckelbenet rör sig som en nyckel i ett lås: När armen går framåt, roterar nyckelbenet uppåt. Ett fantastiskt vackert samspel!
Tokigt
Det är när vi inte får till detta samspel som vi blir stela och får ont. Varför gör vi inte rätt? Tja, det beror på många saker. Vi lär oss rörelsemönster från tidigare generationer, vi har sociala konventioner om hur man ”ska” se ut och vad en ”bra hållning” är. Kanske står vi med en alltför rak rygg så att skulderbladet inte får stöd. Vi har till och med kläder som begränsar vår rörlighet – kavajer, blusar och jackor. Det är tokigt.
Åtgärd
Du behöver inte ha ont. Det finns många sätt att fixa en trött eller öm axel. Tips: Jobba alltid med rörligheten först. Muskelstyrkan kommer senare, när du kan röra skuldran rätt och begriper hur du ska starta och genomföra rörelser.
Sedan finns det andra aspekter att fundera över kring axelproblematik. Se på våra uttryck: Att bära all världens problem på sina axlar. Att axla en tung börda, ta på sig ett ansvar. Bära skulden. En börda lyftes från mina axlar. Väldigt talande bilder…
Men det får bli en annan krönika.
Kroppens rörligaste led. Möjliggör handmotoriken och ger oss fantastisk räckvidd. Som alltid i kroppen är dock stora möjligheter förknippade med stort ansvar. Vi behöver förstå hur skuldran fungerar för att inte få ont.
Problem
Axeln, eller skuldran, blir lätt ett problemområde. Vi får spända muskler ovanpå axlarna, knölar runt skulderbladen, spänningar på framsidan och värk upp mot hals och nacke. Somliga får spända käkar, gnisslar tänder, får huvudvärk. Andra får domningar ner i armar och händer, känselbortfall i fingrar och dåliga flöden. Ibland får folk frusna skuldror, vilket innebär att rörligheten inskränks enormt.
Men varför blir det problem?
Huvudsakligen för att vi inte förstår hur leden fungerar.
Axel
I hela mitt liv har jag sagt ”axlar”. Häromdagen insåg jag att det inte är optimalt. Det sker en betydelseförskjutning, i och med att begreppet används inom geometri och teknik. En axel är något statiskt– vi tappar rörelsebegreppet. Och det är viktigt: För skuldran är nämligen rörlighet allt. Stark blir du när du rör dig rätt.
Säger vi ”axel”, så är det lätt att vi tänker på själva axelleden och att resten bara blir en upphängningsmekanism. Därför ska jag i fortsättningen försöka använda ordet ”skuldra”, eftersom det blir tydligare hur allt hänger ihop.
Rörlighet
Tre kroppsdelar samverkar för skuldrans och armens rörlighet: Axelleden, skulderbladet och nyckelbenet. Skulderbladet är basen, ungefär som plattformen för en lyftkran. Axelleden är den mest rörliga delen, som går att föra i alla möjliga riktningar. Nyckelbenet är staget, som ser till att skuldran inte faller fram.
När armen ska röra sig, ska alla tre delarna röra sig. När armen till exempel ska röras framåt, roterar förstås axelleden. Men samtidigt ska skulderbladet röra sig ut från bröstryggen – glida ut till sidan som fågelvinge medan nyckelbenet rör sig som en nyckel i ett lås: När armen går framåt, roterar nyckelbenet uppåt. Ett fantastiskt vackert samspel!
Tokigt
Det är när vi inte får till detta samspel som vi blir stela och får ont. Varför gör vi inte rätt? Tja, det beror på många saker. Vi lär oss rörelsemönster från tidigare generationer, vi har sociala konventioner om hur man ”ska” se ut och vad en ”bra hållning” är. Kanske står vi med en alltför rak rygg så att skulderbladet inte får stöd. Vi har till och med kläder som begränsar vår rörlighet – kavajer, blusar och jackor. Det är tokigt.
Åtgärd
Du behöver inte ha ont. Det finns många sätt att fixa en trött eller öm axel. Tips: Jobba alltid med rörligheten först. Muskelstyrkan kommer senare, när du kan röra skuldran rätt och begriper hur du ska starta och genomföra rörelser.
Sedan finns det andra aspekter att fundera över kring axelproblematik. Se på våra uttryck: Att bära all världens problem på sina axlar. Att axla en tung börda, ta på sig ett ansvar. Bära skulden. En börda lyftes från mina axlar. Väldigt talande bilder…
Men det får bli en annan krönika.
|
MER
|
