LÅT DE UTMATTADE VARA IFRED!
Det pågår en fruktansvärd jakt på sjukskrivna just nu. Den som kraschat hinner knappt gå hem förrän det är dags för nästa läkarbesök och återgång i arbete. Vad är det frågan om?
Utmattning
De som har blivit utmattade har ofta jobbat på det i många, många år. Tio, tjugo – kanske rent av trettio år. De har gått alldeles för långt i sin strävan att vara duktiga, leverera, passa in, uppfylla alla förväntningar. Hundra procent av dem vill absolut inte vara sjuka och hemma – för de känner sig värdelösa då.
Å andra sidan är det precis det som behövs. De måste stanna upp, ligga ner, börja om. Annars kommer de att dö. Att tvinga dem tillbaka till halvtidsarbete efter två veckor är som att säga till en alkoholist att de ska börja festdricka lite på prov.
Bryta mönster
Det är tanke- och känslomönster som ligger bakom utmattningssyndrom. Skakig självkänsla, svårt att hitta mening med livet, en vilja att vara till lags, att jaga bekräftelse. Det tar tid att ändra dessa! Kommer inte att vara någon som helst skillnad efter varken en vecka eller en månad. Vi pratar år.
År av självrannsakan, terapi, utrensning av gammalt emotionellt och mentalt skräp. Många timmars idogt arbete med att förändra både tankar och beteenden. Ett hårt och utmattande arbete, som kräver tid. För eftertanke, för nya influenser, för att göra upp med det förflutna, för motgångar.
Det är oerhört naivt att tro att det bara är att ”rycka upp sig” och gå tillbaka till jobbet! News flash: Det har de utmattade redan gjort. Många gånger. I åratal. Det är INTE det de behöver göra nu.
Fysisk återhämtning
Det viktigaste för att kunna ta sig an den där kämpiga processen att bli en ny person, med nya tankar och känslor och insikter om livet, det är dock att läka kroppen. Och det är akut när en har hamnat i utmattningssyndrom. Inom ayurveda ser man detta tillstånd som absolut livshotande, långt farligare än hjärtinfarkt eller cancer.
Hela kroppen har nämligen börjat stänga ner. Magen är i uppror, näringsupptaget kass. De går runt på adrenalin, socker och fett. Ämnesomsättningen är i kaos. Kroppen har inte kunnat reparera sig på åratal, så man har ont i muskler och leder. Huvudvärk, kräkningar och diarré är vardag. Panikångest, hjärtklappning och andningssvårigheter också. Och allt detta utanpå hjärnans kaos med afasi, koncentrationssvårigheter, syn- och hörselnedsättningar och minnesluckor.
Låter det som en frisk person som ska sitta på ett jobb?
Nej. Självklart inte.
Det behövs lugn och ro. Ingen press. Sömn. Vila. Näring. Goda relationer. Välvillig miljö. Även om det inte var jobbets fel i grunden, så är allt där hårt knutet till kraschen. Det är ofta den allra svåraste miljön att hantera, den som tar mest tid att komma tillbaka till. Ibland går det faktiskt inte ens – det blir till att byta jobb.
Låt dem vara!
En utmattad person behöver bara vara. Ifred, utan krav och tidspress. Bäst vore om vi bara kunde ge dem ett års sjukskrivning på ett bräde, utan frågor. Tips om vägar att gå, böcker att läsa, om olika typer av behandlingar, om hur man läker kroppen, men inga krav. Uppföljning efter det året och diskussion kring framtiden.
Då skulle vi ha betydligt större möjligheter att läka dessa sköra människor. Vi måste komma ihåg: De är enormt arbetsvilliga, de smiter inte från något. Det är en stor utmaning för dem att ägna sig åt sig själva och inte vara ”nyttiga”.
De fejkar inte.
De är sjuka. Riktigt, riktigt illa sjuka faktiskt.
Låt dem få en chans att bli friska!
Utmattning
De som har blivit utmattade har ofta jobbat på det i många, många år. Tio, tjugo – kanske rent av trettio år. De har gått alldeles för långt i sin strävan att vara duktiga, leverera, passa in, uppfylla alla förväntningar. Hundra procent av dem vill absolut inte vara sjuka och hemma – för de känner sig värdelösa då.
Å andra sidan är det precis det som behövs. De måste stanna upp, ligga ner, börja om. Annars kommer de att dö. Att tvinga dem tillbaka till halvtidsarbete efter två veckor är som att säga till en alkoholist att de ska börja festdricka lite på prov.
Bryta mönster
Det är tanke- och känslomönster som ligger bakom utmattningssyndrom. Skakig självkänsla, svårt att hitta mening med livet, en vilja att vara till lags, att jaga bekräftelse. Det tar tid att ändra dessa! Kommer inte att vara någon som helst skillnad efter varken en vecka eller en månad. Vi pratar år.
År av självrannsakan, terapi, utrensning av gammalt emotionellt och mentalt skräp. Många timmars idogt arbete med att förändra både tankar och beteenden. Ett hårt och utmattande arbete, som kräver tid. För eftertanke, för nya influenser, för att göra upp med det förflutna, för motgångar.
Det är oerhört naivt att tro att det bara är att ”rycka upp sig” och gå tillbaka till jobbet! News flash: Det har de utmattade redan gjort. Många gånger. I åratal. Det är INTE det de behöver göra nu.
Fysisk återhämtning
Det viktigaste för att kunna ta sig an den där kämpiga processen att bli en ny person, med nya tankar och känslor och insikter om livet, det är dock att läka kroppen. Och det är akut när en har hamnat i utmattningssyndrom. Inom ayurveda ser man detta tillstånd som absolut livshotande, långt farligare än hjärtinfarkt eller cancer.
Hela kroppen har nämligen börjat stänga ner. Magen är i uppror, näringsupptaget kass. De går runt på adrenalin, socker och fett. Ämnesomsättningen är i kaos. Kroppen har inte kunnat reparera sig på åratal, så man har ont i muskler och leder. Huvudvärk, kräkningar och diarré är vardag. Panikångest, hjärtklappning och andningssvårigheter också. Och allt detta utanpå hjärnans kaos med afasi, koncentrationssvårigheter, syn- och hörselnedsättningar och minnesluckor.
Låter det som en frisk person som ska sitta på ett jobb?
Nej. Självklart inte.
Det behövs lugn och ro. Ingen press. Sömn. Vila. Näring. Goda relationer. Välvillig miljö. Även om det inte var jobbets fel i grunden, så är allt där hårt knutet till kraschen. Det är ofta den allra svåraste miljön att hantera, den som tar mest tid att komma tillbaka till. Ibland går det faktiskt inte ens – det blir till att byta jobb.
Låt dem vara!
En utmattad person behöver bara vara. Ifred, utan krav och tidspress. Bäst vore om vi bara kunde ge dem ett års sjukskrivning på ett bräde, utan frågor. Tips om vägar att gå, böcker att läsa, om olika typer av behandlingar, om hur man läker kroppen, men inga krav. Uppföljning efter det året och diskussion kring framtiden.
Då skulle vi ha betydligt större möjligheter att läka dessa sköra människor. Vi måste komma ihåg: De är enormt arbetsvilliga, de smiter inte från något. Det är en stor utmaning för dem att ägna sig åt sig själva och inte vara ”nyttiga”.
De fejkar inte.
De är sjuka. Riktigt, riktigt illa sjuka faktiskt.
Låt dem få en chans att bli friska!
|
MER
|
